The och Logik

Kristna konfunderingar och djupa tankar i vardagen.

Varför, Lucifer?! mars 8, 2009

Sparat under: Skapelsen, Uppenbarelseboken, Världsliga saker — Elin Viklund @ 1:42 e m

För ett tag sedan läste vi i tidningen om ett par som gett sitt barn namnet Lucifer.

.

Varför?!

.

De tyckte att det var ett fint namn på Latin som betydde ”ljusbringare” och när han föddes hade en stark stjärna lyst ovanför dem…

.

Vad är detta?

.

Stackars barn har många namn. Men varför döpa sitt barn till Djävulen?

Tycker man inte om sitt barn?

.

Även om det är något som föräldrarna själva står för så är det väl inte juste mot barnet att det ska få ett namn för att föräldrarna nu ska få leva ut sin tro eller få 15 minuters kändisskap eller vad de nu har för motiv.

.

Tänk om stackars Lucifer vill konfirmera sig? Eller bli kristen?

.

Galet, är vad det är.

 

Jesus. februari 15, 2009

Sparat under: Egna tankar, Uppenbarelseboken — Elin Viklund @ 7:57 e m

Jag har alltid haft lite problem med Jesus… Jag har liksom haft lite svårt att acceptera honom som Gud och hela treenighetsgrejen (jag säger inte att jag har det idag). Jag började med att tro på Gud, men det var ju inte samma Gud som i kyrkan, det var ju min egen Gud (det brukar låta så). Ju mer jag gick i kyrkan, ju mer likheter hittade jag och jag insåg att, jo, nog tror vi på samma Gud, egentligen.

.

Men sen  var det det här med Jesus. Troligt liksom att en kille skulle gå på vattnet och förvandla vatten till vin. Tjena. Jag var lite lätt skeptisk till Jesus kan man säga. Jag började fundera på om jag kanske ändå var Jude innerst inne, jag fattade ju inte Jesus men när jag lärde mig mer om Judendomen insåg jag att jag var mer kristen, med eller utan Kristus.

.

Eftersom i livet har jag ändå lärt mig mer om denne Jesus och jag har faktiskt förstått mer och idag tror jag på Jesus och att han är Gud.

.

Men samtidigt har jag haft lite svårt för all denna tillbedjan till Jesus. Okej att han dog på ett kors men jag har liksom inte riktigt förstått allt han ändå gjorde för oss människor och hur fantastisk han var tidigare. För det är inte för matundret eller något annat under som han äras.

.

Idag var jag på Vineyard, som för övrigt är ett bra ställe här i Umeå (och på andra ställen i Sverige) om man är lite nyfiken på kristen tro men ändå tycker att svenska kyrkan är högtravande… Det är lite mer enkelt i Vineyard med fokus på gemenskap, lovsång och att lära känna Gud. Vi sjöng i alla fall en lovsång som gick såhär;

.

Nu böjer jag mig ned

och kysser dina fötter

……

Nu böjer jag mig ned

och bekänner dig som Herre

…..”

.

Och plötsligt insåg jag vilken upplevelse det skulle vara om Jesus stod framför mig. Jag skulle göra allt för Jesus, jag skulle helt klart falla på knä och kyssa hans fötter och visa på alla sätt att han är min Herre. Dominus et deus (Herre och Gud, vad man kallade Kejsaren på Jesu tid.)

.

Jag är helt säker på att jag genast skulle förstå att det var Han, om han skulle vara här. (tror jag i alla fall).

.

”Jesus, allt till Jesus

allt jag är och har

och längtar att få bli.”

.

 

Munnens svärd juni 23, 2008

Sparat under: Uppenbarelseboken — Elin Viklund @ 7:09 e m

Upp 1:16 (…och ur hans mun kom ett skarpt, tveeggat svärd…)

Detta bibelord syftar på Jesus och att kampen skall föras med ord och inte med våld. Att ha tillgång till munnens svärd är otroligt mycket mer kraftigare än att kunna döda. Att kunna påverka en människa i livet förändrar mer än att döda någon.

Anledningen till att jag skriver detta är att jag vill nå ut. Jag vill kriga med munnens svärd och jag vill sprida ”The good News”, Evangeliet. Ibland kommer det kanske att genomlysa mina inlägg medans andra kommer att se lite mer dunkla ut. Jag vill på ett enkelt sätt sprida det kristna budskapet, plocka fram en del godbitar och ägna mig åt funderingar kring kristendomens kluvenheter.

Jag tänker använda munnens svärd.