The och Logik

Kristna konfunderingar och djupa tankar i vardagen.

Vem är Gud i ditt liv? juni 1, 2009

Sparat under: Citat, Egna tankar, Etik, Kristen historia, Skapelsen, Snarare The-ämnen, Teologi, Världsliga saker — Elin Viklund @ 11:14 f m

Vem bestämmer? Vems väg vandrar du på? Går du din egen väg? Följer du dina fäders spår? Följer du strömmen? Leds du av Gud?

.

Vad är din bild av Gud? För du har ju en bild av honom. Har du en dålig bild av honom, tror du inte på honom. Har du en god bild av Gud, då tror jag att du tror, I alla fall lite i smyg.

.

Jag läser en bok av Rune Larsson om Thomas Groomes pedagogik. Den är väldigt bra och vore jag religionslärare skulle jag använda mig av den tror jag. Jag hoppas att jag ska kunna använda den delvis som Präst också.

.

 Boken heter i alla fall Livets Berättelser och syftar väl egentligen till att det finns en liten berättelse kring alla frågor i alla människors liv. Det finns också en större berättelse i gruppen och främst inom religionen. Det hela går väl ut på att låta dessa två berättelser mötas. Att låta bibelns frågor möta ditt liv och låta det samspela. En viktig grej som Groome hävdar och som blev en tankeställare för mig var att båda berättelserna skulle vara lika viktiga i mötet. Det är inte så att ditt liv ska gjutas in i formen av Bibeln utan det kan också vara så att ditt liv kan bli ett par glasögon som gör att du förstår vad det står i bibeln och vad det kristna budskapet går ut på.

.

För det är ju faktiskt så, tror jag, att Gud inte bara handlade genom Jesus när han var här på jorden och aldrig mer.

Jag tror att Gud lever genom dig och mig och våra liv. Jag tror att genom att se på våra liv kan vi lära känna Gud. Bibeln och dess berättelser och visioner som skrevs ned före och efter Jesu liv kan också leda oss närmare Gud men bara om vi låter vårt liv också bli en del av Guds berättelse.

.

Jesus tränger sig inte på någon. Vill du inte ha honom vid din sida, då låter han dig inte märka honom även om jag inte tror att Herren lämnar någon helt. Vill du vara Guds redskap och verktyg här i världen, då tror jag att han gärna använder sig av dig.

.

Jag försöker följa Jesus, jag leds av Gud även om jag snubblar och vinglar och faller i diket ibland. (och en föll hon ner i diket)

.

Min Gud är god är kärleksfull och allvetande och står över allt annat.

 

Är det så märkligt, egentligen? april 3, 2009

Att du inte tror på Jesus, det skulle jag lätt kunna förklara med att du är alltför influerad av moderniteten och det rationella tänkandet. Du tror att det ligger i människans ansvar att förklara saker och ting och det genom vetenskap. Bevis behövs för att visa en sanning och en sådan är Big Bang och Gravitationen. Det är fullt rimligt.

.

Att jag tror på Jesus, skulle du kunna förklara religionspsykologiskt, att jag har en social brist som fylls av en tilltro till en Gud. Att jag ”inte klarar av verkligheten” och att jag måste ha en nallebjörn som tröstar mig när det är mörkt. Ett opium för folket och en psykisk skada.

.

Men vad hjälper det egentligen? Vem av oss har mest rätt? Den moderne vetenskapstroende eller den postmoderne kristna (kommunisten+opiumet)?

.

Är det så himla lätt att förklara allt egentligen? Hur ska jag veta vad som är rätt? Och finns det något som ens går att bevisa utan att basera det på ett antagande?
Vår lärare i Etik tog exemplet människans minne. För att testa det måste man använda det. Jag måste anta att mitt minne fungerar för att ens kunna försöka minnas. Jag måste anta vissa saker som jag inte kan bevisa för att bevisa annat. Skillnaden mellan mig och dig, med våra olika världsbilder är att vi har olika grunder.

.

Bygg inte hus på sandig strand,

Bygg inte hus på grus,

kanske verkar det okej,

men en dag du ångrar dig,

du får bygga huset en gång till.

.

Du måste bygga huset på ett berg,

På en stadig grund som inte rubbar sig,

och när stormen piskar på,

har du frid i huset ändå.
.

Jag läste i IKON1931 (Kristen tidning) om en pastor i Saronkyrkan i Göteborg som hade skrivit en fråga till 118 800 som anser sig ha svar på alla frågor. han skrev i alla fall och frågade ”Vem är Jesus” och fick svaret ”Det är han som i den påhittade religionen kristendomen ska vara frälsaren. Sagan säger att han levde för 2000 år sedan och gick på vatten och hade sig”.

.

jag blir lite lätt upprörd av att läsa detta. Det är inte bara kränkande (även om man får tycka vad man vill) att de som säger sig ha svar på allt’s självaste VD yttrar sig på detta sätt, det är också sorgligt. Det känns lite som mellanstadiet och din mamma är en bög, din Gud är en lurifax.
.
De flesta forskare i världen är överens om att den Historiske Jesus från Nasaret har funnits. Att världens största religion skulle uppstå ur intet känns för mig lite märkligt. Jag menar 2 miljarder kan inte ha fel? Och om de har det, så har jag ändå inte förlorat något.
.
Denne moderne VD och postmoderne kristna Elin vid Ume uni, måste nån av oss ha fel? måste nån av oss ha rätt? Finns det flera sanningar?
.
Jag vet inte om jag har rätt men det jag gör är att jag i alla fall står för den grund jag bygger alla andra argument på.
.
Vad står du på för grund? Vad finns i botten? Är det sand? Berg? Kan det rubbas av nya vetenskapliga upptäckter eller är det något bestående?

.

Frid.

 

Moral, Believing Animals. januari 14, 2009

Sparat under: Etik, Religionspsykologi — Elin Viklund @ 1:00 e m

När jag köpte den boken med titel som överskriften ovan (var skulle annars en överskrift hamna?) tänkte jag att detta var något svameliflum som handlade om att tro på naturen och djuren och humbardihum i mindre utvecklade länder och bland stammar.

.

Jag blev förvånad. Boken är träffande och fantastisk och handlar om varför vi människor är moraliska. den grundar sig på att vi människor är berättande och vi skapar livsberättelser och samhällsberättelser för att få grepp om vår tillvaro och dessa berättelser innehåller också moraliska ordningar. Något förenklat är detta vad han säger i alla fall. Det kanske låter konstigt men jag tycker att detta blir klarare och klarare för varje dag som går.

.

Om du har tid, tycker jag verkligen  att du ska läsa den här boken. Den är intressant och ger ett nytt perspektiv på ”all vår kunskap”.

.

För övrigt har han två teorier till varför vi människor är religiösa. Den ena är biologisk och hävdar vår fysik som grund till detta. Den andra hävdar att det är för att en Gud skapat oss så, att vi ständigt söker mening. Jag tycker att detta är kontroversiellt och riktigt träffande. Det är ju helt klart en hållbar teori som har relevans även om den kanske inte är accepterad i alla grupper. (författaren, Smith, är en högt ansedd akademiker och boken är utgedd av Oxford.)

.

 

Kluriga luringar. januari 8, 2009

Sparat under: Egna tankar, Etik, Skapelsen — Elin Viklund @ 5:51 e m

vi läser etik och det ger mig så många frågor. Speciellt bioetiken. Vissa saker går man runt och tror att man har klart för sig bara för att man har ”indoktorinerats” av samhället. Mina föräldrar har närt en kommunist vid sin barm men jag hoppas att de inte är allt för ledsna för det.

Jag har läst så mycket och det finns människor som har så väldigt omänskliga åsikter.

.

Sedan finns det dem som säger sig säga en sak men som inte alls säger det i nästa andetag och missar målet.

Att missa målet är för övrigt synd.

Det är i alla fall innebörden av ordet synd.

Att missa målet alltså, inte att vara kommunist.

.

Tillbaka till bioetiken.

Om en kvinna som är gravid röker och dricker och tar droger och skadar sitt barn, kan ingen göra något erftersom barnet i hennes mage inte har några rättigheter. När barnet sedan fötts får det sina rättigheter så fort det är utanför magen. Man skulle kunna tycka att ett barn borde ha rättigheter innan det fötts men då möter vi annan problematik. Om barnet skulle ha rättigheter i magen skulle då abort vara olagligt eftersom det skulle vara mord. Hur vi än vrider och vänder på det så blir det fel.

.

Abort är kanske en ganska känslig fråga. Jag har hela livet tänkt att, ”jamen, det är väl inte så farligt, om man inte vill ha barn, då kan man ju bara ta bort det?!” och jag tror att de flesta tänker i de banorna i alla fall många som inte har någon relation till frågan. När jag sedan lärde mig mer om kristen tro blev jag lite fundersam eftersom det då betydde att varje liv var en gåva från Gud och att Gud var den suveräne skaparen som gett liv till detta barn genom dess föräldrar. Är det då lika enkelt att handla mot Guds vilja och göra abort?

.

Jag säger inte att det är fel med abort, jag säger att det är en svår fråga men jag, personligen, skulle troligtvis ha svårt att göra det även om jag inte på något sätt dömmer den som gör det eller ens säger att det är fel, för det är jag inte övertygad om. Men det är klurigt.

.

En tanke som slog mig igår som jag inne heller har fått rätsida på är ett problem med surrogatmoderskap. Jag säger inte heller att detta är fel i praktiken och det är möjligt att om det i praktiken skulle falla sig så att någon nära mig skulle behöva den hjälpen av mig eller liknande så skulle jag kanske inte säga nej direkt utan överväga frågan i det enskilda fallet.

.

Detta är en folosofisk fråga, som inte har speciellt många rötter i praktiken.

.

Säg att en kvinna upplåter sin kropp till en man, han betalar henne, utnyttjar hennes kropp för att uppfylla sina behov, då kallas det prostitution.

.

Om behovet i fråga skulle vara ett barn och inte hans sexuella behov, de kanske inte ens har sex, är det då prostitution bortsett från den sexuella akten? Eller tänker jag helt fel? Mina klasskamrater höll inte med mig men jag ser ett starkt samband även om det inte finns någon värdering i detta.

.

Det är mycket att fundera på.

.

 

Perfect match. december 18, 2008

Sparat under: Etik — Elin Viklund @ 1:49 e m

När vi pratade om Herr Nietzcshe under föreläsningen som är mest känd för sitt uttalande om att Gud är Död så skrev Karin följande på sitt block;

.

”Gud är död” – Nietzsche
”Nietzsche är död” – Gud

.

Jag tyckte det var roligt.

.

Straffar synden sig själv? Eller är det syndaren som straffar sig själv? Straffas man av sina synder? Synder straffar sig. Förlåtelsen befriar i alla fall.