”Rena rama grekiskan!!” (med clatchig röst) augusti 28, 2009

Alltid dessa övertjatade skämt. Och jag kan inte heller låta bli. För de lättar ju upp den bistra verkligheten.

.

Jag har i alla fall köpt nya testamentet på grekiska och med hjälp av ett häfte med ovanstående clatchiga titel så har jag försökt ta mig in i bibelns ursprungsvärld.

.

Det är fantastiskt. Det här med att lära sig ett nytt språk. Plötsligt är det som att lära sig att läsa igen. Berget ser enormt ut. Det är bara en massa konstiga krumelurer. Skulle jag försöka skriva på grekiska så skulle det nog likna en femårings teckning med några random utvalda bokstäver i oordning.

.

Jag stakar mig genom överskrifterna och försöker lista ut vad de kan tänkas betyda… och det mest fantastiska är nog att jag faktiskt kan förstå. Inte mycket men ändå lite. Jag kan känna igen namnen på böckerna.

.

Det är otroligt att få lära sig läsa! Plötsligt känns det precis som när jag satt där i 0-2an med nån Far ror och mor är rar och där man skulle fylla i små och stora bokstäver, lära sig skilja på dem och att läsa dem högt. Att tyda skriften och plötsligt öppnar sig en ny värld.

.

Men det är långt ifrån att lära sig skriva och att stava. Att bilda meningar och förstå grammatiken. Jag kan inte uttrycka mig själv men jag kan förstå något av vad andra har uttryckt.

 .

I viss bemärkelse kan det nog föra en närmre Gud. Att läsa grundtexterna oöversatt. Att kliva in i en uråldrig och försvunnen värld. Att komma till det språk som andra talade med Jesus. Inte Jesu eget språk men det språk som fanns mkring honom.

.

Det blir en spännande upptäcksfärd det här med Grekiskan!

Prio praktik. juli 10, 2009

Det har varit dåligt med inlägg nu på ett tag. Jag vet vad det beror på. Eftersom jag har haft otroligt många fuderingar kring bibeltexter och kristendomen så är det inte idétorka utan snarare det faktum att allt jag skrivit i Word i form av betraktelser och predikningar inte har gått att kopiera in här. Det är tråkigt att skriva samma saker flera gånger. Vissa av tankarna skulle dock kunna göra sig väldigt bra på den här sidan. 

.

Praktiken har i alla fall lett till att jag har känt att det här är rätt och att vad jag upplevt som min kallelse verkar bli bekräftad. Jag har trivts som prästpraktikant och det känns viktigt och kul och bra och alla andra positiva beskrivande ord du kan tänka dig (pinsamt att jag inte vet om det är verb eller adjektiv)…

.

Att arbeta i kyrkan har också fått mig att inse att det är ett rejält och tidskrävande arbete jag har framför mig. Det är inte bara 2 timmar på söndag som man arbetar. Det ligger väldigt mycket planering bakom allt.

.

Jag har bestämt att jag ska lägga ut söndagens korta betraktelse här på bloggen men först när den är genomförd. På söndag-måndag kan man alltså tro att det kan finnas något spännande att läsa om här.

Temat: Sänd mig/Pilgrimstid.

Texten: ”Kasta ut näten på andra sidan (Luk.5:1-11)

Formen: I Poesianda.

.

”Jesus, Jesus, Oh what a wonderful child”

Min första betraktelse -Midsommarafton 2009 -Alnö gamla kyrka. juni 22, 2009

Text -Psaltaren 23:

Herren är min Herde,

ingenting skall fattas mig.

Han för mig i vall på gröna ängar,

han låter mig vila vid lugna vatten.

Han ger mig ny kraft

och leder mig på rätta vägar,

sitt namn till ära.

Inte ens i den mörkaste dal

fruktar jag något ont,

ty du är med mig,

din käpp och stav gör mig trygg.

Du dukar ett bord för mig

i mina fienders åsyn,

du smörjer mitt huvud med olja

och fyller min bägare till brädden.

Din godhet och nåd skall följa mig

varje dag i mitt liv,

och Herrens hus skall vara mitt hem

så länge jag lever.

.

Läses med min röst med paus vid varje punkt och frågetecken;

.

I Faderns och Sonens och Den helige andens namn.

.

Vem är din beskyddare? Vem visar din väg?

Vem skyddar dig och har omsorg om dig?

.

Gud är min livvakt. Han vaktar mitt liv.

Han är min läkare och min personliga coach. Han hjälper mig finna hälsa och ett gott liv.

Gud är min förälder. Han uppfostrar mig. Och älskar mig.

Gud är min man och hustru. Han är mig trogen in i evighet.

.

Gud är min airbag och GPS. Han skyddar mig och leder mig.

Gud är min busschafför. Han kör mig när jag inte orkar gå och stannar till när jag behöver det.

Gud är min medpassagerare. Han vakar över mig och pratar med mig när jag har tråkigt.

Gud är min värdinna. Han förser mig med allt jag kan tänkas behöva.

Han är min gatubelysning och min väg.

.

I honom har du allt. Han ger dig vad du behöver.

.

Han ger dig del av allt gott i livet.

Han ger dig ro och stillhet.

Fred. och frid.

.

Han ger dig kraft och energi.

och visar dig rätt i livet.

.

För det är han värd alla fina ord du kan tänka dig.

.

Inte ens när livet är som mörkast är du rädd.

För Gud är med dig,

han skyddar dig och håller dig i handen.

.

Gud har förberett hos sig för dig, och det är ingen hemlighet.

Han välkomnar dig och gör allt till glädje.

.

Genom hela ditt liv får du del av Guds förlåtande kärlek och godhet.

Här, hos Gud, hör vi hemma.

.

I evlighet.

.

Amen.

Attans Guldpeng… juni 16, 2009

Vilken svordom va? Finns det nåt värre än mammon? Inte någon värre avgud i alla fall. På tal om det var jag på Birsta och storshoppade idag. För ett gott syfte, kan man ju försöka inbilla sig. Ren egoism men det var i alla fall inte söndag, då hade man kunnat tro att jag åkte till mitt tempel.

.

(Det var egentligen inte vad jag tänkte skriva om…)(”och det var bara en liten parantes…”)

.

Häromdan när jag och mamma och pappa åkte upp till Laxis (sommarstugan) för att fixa lite så hackade en hackspett max 3 meter från bilen, värsta fotoläget. Efter det såg vi en Vigg (också bra fotoläge) alldeles vid sjön och på vägen hem såg vi tre älgar varav en var max en vecka gammal. Det som blev ett attans var att jag inte hade med någon kamera.

 

Vigg

 

 

Igår när jag och pappa åkte till Laxis för att måla tänkte jag för mig själv (både tyst och högt) att nu måste jag minsann ta med mig kameran och traskade bestämt in på mitt rum och hämtade fotoväskan. Väl framme vid stugan så såg vi en Kanadagås i stormvinden bara strax 4 meter från bilen. Yes! tänkte jag och sträckte mig försiktigt efter väskan och till min förvåning upptäckte jag att det inte låg någon kamera i väskan utan att den låg kvar hemma på rummet…

.

Det kan man kalla attans guldpeng.

Den här prästrollen… juni 15, 2009

Alltså, det är nog inte ett lätt yrke jag har att vänta. Däremot tror jag att det är ett bra yrke. Jag tror att det är rätt yrke för mig. Jag tror att det är Guds vilja, annars skulle jag inte studera för det. Guds vilja i mitt liv är starkare än min egen. Många andras viljor är starkare i mitt liv än min egen. Det kanske är därför jag är lätt att samarbeta med. Jag hoppas ändå att jag vågar stå för något.

.

Men den här prästrollen, alltså…

Samtidigt som jag vill passa in perfekt i idealmallen, jag vill vara en god predikare, en god kristen, en god samtalspartner, en bra medmänniska och någon man känner sig förtrogen med och kan lyssna till så vill jag också inte helt stämma in i fördomsbilden av den tyste, snälle, absolutisten, krigsvägraren, vegitarianen, torre och tråkige prästen.

.

Jag vill kunna vara idealprästen samtidigt som jag också vill vara en vanlig människa som lyser igenom. 

.

Mål: Hjälpa människor till tro och därmed komma närmare Guds rike.

Vision: Uppnå Guds rike (inte själv alltså. det här är inte bara min vision, det är inte jag som ska skapa Guds rike, det är Gud -genom oss människor)

.

Kanske om jag bara fokuserar på min uppgift, att bidra till att människor hittar till tro, då kanske jag kan komma nära målet. Det är inte heller så att jag kan få någon att komma till tro. Tro kan man endast nå på egen hand även om andra människor kan så frön i, vattna och påverka varandra.

.

När jag var på Praktikantkurs för snart en vecka sedan kände jag mig otroligt peppad. Jag vill verkligen bli präst. Vi hade ett slags rollspel då vi lekte präst och diakon då vi låtsades leda en högmässa och det var otroligt roligt. Jag kände mig så fylld av glädje och jag tror verkligen att det här med Prästämbetet är rätt. På Onsdag börjar jag min praktik i Alnö församling och då får jag pröva ännu mer och det känns fantastiskt roligt.

.

Det jag vet, är att jag ska arbeta i Guds tjänst. Mitt personliga mål är att tjäna Herren, och det med glädje.

.

(Gudstjänsten avslutas ofta: )

”Gå i frid och tjäna Herren med Glädje”

Vem är Gud i ditt liv? juni 1, 2009

Vem bestämmer? Vems väg vandrar du på? Går du din egen väg? Följer du dina fäders spår? Följer du strömmen? Leds du av Gud?

.

Vad är din bild av Gud? För du har ju en bild av honom. Har du en dålig bild av honom, tror du inte på honom. Har du en god bild av Gud, då tror jag att du tror, I alla fall lite i smyg.

.

Jag läser en bok av Rune Larsson om Thomas Groomes pedagogik. Den är väldigt bra och vore jag religionslärare skulle jag använda mig av den tror jag. Jag hoppas att jag ska kunna använda den delvis som Präst också.

.

 Boken heter i alla fall Livets Berättelser och syftar väl egentligen till att det finns en liten berättelse kring alla frågor i alla människors liv. Det finns också en större berättelse i gruppen och främst inom religionen. Det hela går väl ut på att låta dessa två berättelser mötas. Att låta bibelns frågor möta ditt liv och låta det samspela. En viktig grej som Groome hävdar och som blev en tankeställare för mig var att båda berättelserna skulle vara lika viktiga i mötet. Det är inte så att ditt liv ska gjutas in i formen av Bibeln utan det kan också vara så att ditt liv kan bli ett par glasögon som gör att du förstår vad det står i bibeln och vad det kristna budskapet går ut på.

.

För det är ju faktiskt så, tror jag, att Gud inte bara handlade genom Jesus när han var här på jorden och aldrig mer.

Jag tror att Gud lever genom dig och mig och våra liv. Jag tror att genom att se på våra liv kan vi lära känna Gud. Bibeln och dess berättelser och visioner som skrevs ned före och efter Jesu liv kan också leda oss närmare Gud men bara om vi låter vårt liv också bli en del av Guds berättelse.

.

Jesus tränger sig inte på någon. Vill du inte ha honom vid din sida, då låter han dig inte märka honom även om jag inte tror att Herren lämnar någon helt. Vill du vara Guds redskap och verktyg här i världen, då tror jag att han gärna använder sig av dig.

.

Jag försöker följa Jesus, jag leds av Gud även om jag snubblar och vinglar och faller i diket ibland. (och en föll hon ner i diket)

.

Min Gud är god är kärleksfull och allvetande och står över allt annat.

Livets Kalas maj 29, 2009

Den här helgen fyller fyra personer i min gemenskapskrets år och alla ska de ha kalas! Sara 22 ikväll (tju-nione maj!), Johanna 21 imorgon (fastän hon fyllde igår), Gunvor 30 på söndag och Oscar 20 på måndag. Mina vänner är så vuxna. Hos en nalkas det giftemål, hos en annan finns det redan ett barn hos en tredje finns det fyra barn och en lantgård. Det är kanske inte typiska ungdomsaktiviteter men jag gillar dem starkt!

.

Jag citerar fritt Emma ”ja, endel säger att man inte borde skaffa barn nu, eftersom man ska leva det vilda studentlivet och resa och festa och knarka och så, men jag menar, det gör vi ju inte ändå, så vad väntar vi på?”

.

Födelsedagskalas är ju hur roliga som helst. Då har man en anledning att umgås (även om vi gör det ganska ofta ändå) och att ge bort presenter, för att visa att man tycker om varandra, det gör man ju ändå inte annars. Inom Jehovas firar man inte födelsedagar, jag vet faktiskt inte argumentet bakom detta. Men jag tycker det ändå är fint. Att fira att man lever och blir äldre och ser livets gång. Det är ju ett bättre sätt att fira livets gång är nyår, tycker jag. Vi har liksom vår egen lilla nyårsafton på den dag vi föddes.

.

Grattis vänner!

a message from above… maj 27, 2009

I ungdomens hormonstinnhet hade jag en god vän (visst låter det vuxet) som ville ta livet av sig. Det låter hemskt eller hur? Det var hemskt också. För mig personligen var det tungt och för att både hantera detta  och för att få henne att ge något ljus i livet och förklara vad hon var värd så skrev jag en sång till henne;

.

I wan’t you to know that I’ll never leave you

Whatever happens I’ll never let you down

And every mistake is followed by forgiveness

and though you might doubt, I’ll always stay around

.

Sometimes it feels as if you dont understand just how much I care for You.

I didn’t want to hurt you, I didn’t want to cause you any pain,

Don’t leave me standing here alone

.

If you jump of that bridge I’ll never forgive myself

I’ll do the same and I’ll never have to cry again

And if I don’t succeed I know the world would be a saddened place, when you’re gone

.

What do you want me to do, to make your life worth living?

Tell me how do you feel without hiding behind your shell

.

Sometimes it feels as if you don’t understand just how much I care for you

I didn’t want to hurt you, I didn’t want to cause you any pain,

Don’t leave me standing here alone.

.

Jag sjöng den här sången flera gånger tillsammans med Matilda och Erika. De hjälpte också till att finna ord för känslorna. Jag framförde den i alla fall i Aulan på Franzénskolan i nian innan skolavslutningen (visst var det i nian?)

Bara en kort tid efter det flyttade jag iväg, närmare bestämt 67 mil. ”I want you to know that I’ll never leave you” ekade i mitt huvud och jag kände mig lite som en svikare. Jag fick lite dåligt samvete över att jag först lovat att aldrig lämna henne för att därefter göra just det. Lämna henne ensam.

Jag har aldrig sjungit låten igen. Det har liksom inte känts bra. Men idag sjöng jag den och det slog mig att de ord jag sjöng, inte var mina egna. Det var inte jag som lovade att aldrig lämna min vän. Det var ju Gud!

.

Läs texten igen och den här gången inte med tonårskänsla utan med all makt i världen. Jesus är den som alltid är med oss människor, vad som än händer.

.

Gud är den som aldrig lämnar dig. ”jag är med er alla dagar, intill tidens ände” (som är det sista orden som Jesus säger till lärjungarna i Matteusevageliet (28:20))

.

Gud är treenig.

Skaparen är den som gjort oss människor och världen och han känner oss och upplever oss.

Jesus är sonen, Gud som har varit människa och som vet hur det är att vara som oss.

Anden är Gud som finns i Skapelsen och världen och som lever i oss, med oss och genom oss. Anden är också det som gör att vi kan uppfatta Gud i nuet. Jesus är det som gör att vi kan uppfatta Gud i Historen och skaparen kan vi se genom skapelsen.

.

Gud är inte mänsklig, han lämnar dig aldrig.

Är världen vad den ser ut att vara? maj 19, 2009

Igår var jag och sköt upp för jägarexamen. Igår sköt vi kulprovet och det gick fruktansvärt dåligt… Från böjan kan man tycka att det oftast gör det eftersom jag inte skjutit så mycket innan men det blev liksom inte bättre eftersom heller. När jag sköt och missade alla skott utom ett var jag på väg att börja gråta. Jag hade stor lust att ge upp men alla tuffa skogisar runt om kring mig gjorde att jag höll god min och skärpte mig.

.

serien därefter satte jag fullt. Hur jag nu lyckades med det.

.

Men sedan blev det svart…

.

Lärarn sa att jag måste hålla upp och för varje skott sköt jag högre och högre upp. Kontrollen ökade och jag var helt säker på att jag sköt älgen i ryggen, medvetet, men ändå tog mina skott i vallen framför, långt nedanför älgen. Vi trodde att det var något fel på geväret och läraren sköt, men det träffade mitt i prick.

.

Sedan kom ljuset.

.

Läraren frågade om jag har brytningsfel och det har jag ju. Det var problemet. När jag tittar in i kikaren som förstorar mycket så ser skjuter jag där jag ser älgen och inte där den är eftersom min bild av världen inte är detsamma som verkligheten. Men jag klarade provet genom att skjuta med högerbössan och sikta högt ovanför älgen.

.

Jag tycker att detta är ett slående exempel. I vetenskapens namn försöker vi lista ut världen och förklara den men hur ska vi kunna finna en objektiv bild av världen när människan på detta sätt felar. Det vi har för att tolka världen är våra sinnen, våra känslor och vår intuition. Våra sinnen felar tydligt. Ögonen ser sånt som inte finns och ser saker på fel ställe. Känslorna vet vi också kan spela oss ett spratt. Är jag hungrig, då är hela världen bajs. Och vår intuition, den är så undertryckt och förbjuden  idag. Den är alldeles för hokus-pokus för att  vara vetenskaplig.

.

Det här visar mig att människan är bra lätt att lura. Klart jag kan ha fel. Det jag upplever som Gud kanske inte alls är det, det kanske är något helt annat men eftersom jag ser det, tror jag att det finns. Jag litar till något högre än mig själv eftersom jag själv inte kan förstå allt. Jag kan ju inte ens se älgen framför mig på rätt ställe.

.

Jag tror inte att människan kan finna svaren på alla frågor. Men om människan är skapad av Gud, tror jag att Gud har lagt ner förmågan för människan att i alla fall ana Gud. Men Gud tränger sig inte på. Om du söker Gud, går han dig sig mötes. Men vill du inte veta av honom, då stör han dig inte.

Get out of my box! maj 9, 2009

Nu när jag läser religionssociologi har jag tänkt en del på det här med att man ska kategorisera och stämplande av namn på saker.

.

Om jag säger religion, då vet du vad jag menar, eller hur?

Vad skulle du säga att religion är?

.

Världen är inte på något sätt överens om vad ordet religion verkligen betyder. Det märkliga är att för varje gång man ska studera det, beskriver man det som något och sedan studerar man detta skapade något som om det vore religion. Antingen får man med endast vissa aspekter som tillexempel sekter eller abrahamitsika religioner i sin definition eller så inkluderar man också huliganism och frimärkssamlande.

.

Testa min liknelse;

För att kategorisera saker använder man lådor. vanliga kartonger. Det finns olika frägglada bollar. Vi har bestämt att vissa bollar är röda, andra är gröna. Vi upplever dem så. Dessa bollar upplevs också olika stora, en del som små, andra större. Uppgiften är att samla alla stora, gröna bollar i lådan utan att det finns något utrymme i lådan där mindre blåa ryms. Eftersom bollarna är runda och kartongen är fyrkantig verkar detta omöjlig. Det är ett problem som inte ens IKEA verar kunna lösa. Släpper man ut luften ur bollarna, är de inte längre bollar. Man kan försöka forma om dem till fyrkanter men då tappar de sin verkliga form. Man kan också fösöka att måla de små bollarna gröna men då kommer de att flagna eftersom.

.

Jag vet inte om tanken kommer hela vägen men vore det inte trevligt om man bara struntade i att sätta namn och istället såg ting för vad de egentligen är. Istället för att kramagtigt hålla fast vid en skapad term och försöka forma verkligheten efter den så kanske man skulle utgå ifrån verkligheten och forma om termen.

.

Det är väl kanske problemet med språket. Att det liksom inte är tillräckligt för att beskriva sånt som är större än ord.