Igår var jag och sköt upp för jägarexamen. Igår sköt vi kulprovet och det gick fruktansvärt dåligt… Från böjan kan man tycka att det oftast gör det eftersom jag inte skjutit så mycket innan men det blev liksom inte bättre eftersom heller. När jag sköt och missade alla skott utom ett var jag på väg att börja gråta. Jag hade stor lust att ge upp men alla tuffa skogisar runt om kring mig gjorde att jag höll god min och skärpte mig.
.
serien därefter satte jag fullt. Hur jag nu lyckades med det.
.
Men sedan blev det svart…
.
Lärarn sa att jag måste hålla upp och för varje skott sköt jag högre och högre upp. Kontrollen ökade och jag var helt säker på att jag sköt älgen i ryggen, medvetet, men ändå tog mina skott i vallen framför, långt nedanför älgen. Vi trodde att det var något fel på geväret och läraren sköt, men det träffade mitt i prick.
.
Sedan kom ljuset.
.
Läraren frågade om jag har brytningsfel och det har jag ju. Det var problemet. När jag tittar in i kikaren som förstorar mycket så ser skjuter jag där jag ser älgen och inte där den är eftersom min bild av världen inte är detsamma som verkligheten. Men jag klarade provet genom att skjuta med högerbössan och sikta högt ovanför älgen.
.
Jag tycker att detta är ett slående exempel. I vetenskapens namn försöker vi lista ut världen och förklara den men hur ska vi kunna finna en objektiv bild av världen när människan på detta sätt felar. Det vi har för att tolka världen är våra sinnen, våra känslor och vår intuition. Våra sinnen felar tydligt. Ögonen ser sånt som inte finns och ser saker på fel ställe. Känslorna vet vi också kan spela oss ett spratt. Är jag hungrig, då är hela världen bajs. Och vår intuition, den är så undertryckt och förbjuden idag. Den är alldeles för hokus-pokus för att vara vetenskaplig.
.
Det här visar mig att människan är bra lätt att lura. Klart jag kan ha fel. Det jag upplever som Gud kanske inte alls är det, det kanske är något helt annat men eftersom jag ser det, tror jag att det finns. Jag litar till något högre än mig själv eftersom jag själv inte kan förstå allt. Jag kan ju inte ens se älgen framför mig på rätt ställe.
.
Jag tror inte att människan kan finna svaren på alla frågor. Men om människan är skapad av Gud, tror jag att Gud har lagt ner förmågan för människan att i alla fall ana Gud. Men Gud tränger sig inte på. Om du söker Gud, går han dig sig mötes. Men vill du inte veta av honom, då stör han dig inte.
